Åresjön – respekt inte rädsla

Om 2 veckor sitter jag på startlinjen, i kajaken, på en lugn Åresjö, i morgonsolen.

Det är min mentala bild som spelas upp i huvudet. Jag, Cathrine, har fått uppdraget att återigen få ta paddelsträckan på Åre Extreme Challenge. 18 km runt Åresjön.

Jag har gjort det en gång förr, det gör mig lugn. Vågorna som skrämde upp mig inför förra årets tävling skrämmer mig inte lika mycket i år. Jag har respekt för vad vädrets makter kan ta sig till men jag är inte rädd, det är skillnad.

Paddelsträckan när man kör stafetten är en rundbana på Åresjön, kör man solo får man även med forspaddlingen. Åresjön räcker gott och väl som utmaning för mig. En fin rundtur där man startar på Åre Strand, soloklasserna startar vid Tännforsen.

Det här med att ha klarat det en gång kan också vara en nackdel. Min kanske alldeles för lugna inställning; att jag en gång har fixat sträckan, gör att kajakpassen i år har blivit alldeles för få. Tre stycken hittills. Jag hoppas att det blir ett par pass till innan den där lördagsmorgonen den 1 juli.

Jag har dock en fin träningsvinter bakom mig med mer skidåkning i kroppen än vintern innan. Pilatesträningen under det gångna året har gett mig en stark kropp, inifrån, från grunden. Mycket starkare än inför förra årets stafett då jag fortfarande var i uppbyggnadsfasen efter en graviditet. Då hade inte alla muskler riktigt återfått den där high-way som behövs för att snabbt kopplas på vid träning och tävling.

Du som följer oss via sociala medier kanske minns vårt supportteam från ÅEC 2016, där vår käre far cyklade upp till Åre istället för att hänga med oss i bilen. I år sitter han bredvid mig på startlinjen på Åresjön och kör första sträckan för sitt lag i stafetten. I år fyller han 70 år. När jag fyller 70 år vill jag också köra första sträckan och sitta i kajaken på en lugn Åresjö i morgonsolen.

//Cathrine

13585186_1351359018213652_2677509862386247889_o

Cathrine testar kajaken inför ÅEC 2016

13603669_1352751638074390_2166786813617410645_o

Håkan och Cathrine efter paddelsträckan på ÅEC 2016.

Annonser

Åreskutan vs Wäsabacken – mot ÅEC2017

Jag ska springa uppför Åreskutan. Tanken är kittlande, det pirrar till lite i den pensionerade tävlingsnerven som aldrig riktigt vill ge sig. Egentligen hör jag till kategorin som går i raskt tempo upp till toppen, inte springer. Springa känns inte riktigt genomförbart om jag tänker tillbaka på förra årets erfarenhet. Det var brant bitvis.

Hur går då träningen? Jo tack, jag har sprungit mer än förra året och känslan är bra. Det finns ingen Åreskuta i Älvdalen, men Wäsabacken får duga. Jag skulle behöva ta den gamla slalombacken 4-5 ggr för att komma upp i samma höjd, men det mentala är viktigt så jag är nöjd med att ha nått toppen istället för att vara lessen över att det inte var 5 ggr upp. Det har jag lärt mig av ett liv i rörelse.

Den här helgen har jag tillbringat i en fäbodstuga. Det borde alla få chansen att göra ibland. För att prestera på topp måste hela du vara i balans. Det går en gammal fäbodstig ned till dalgången och byn, ca en mil lång. När jag springer den sneglar jag mot väster och blickar upp mot ännu en slalombacke. Något högre än hemma, men inte Åreskutan direkt. Jag borde kanske springa upp dit istället tänker jag en kort stund. Men så kommer jag ihåg att jag måste orka springa ned från skutan också, och då är jag troligtvis trött. Det är nog bäst att träna på den del som jag kommer att vara tröttast på, nämligen sista biten ned. Jag fortsätter därför att springa milen utför efter den lilla fäbodstigen och ned mot dalgången. Det känns bra, jag rullar snabbt och parerar stenar, rötter och kvistar. När jag kommer ner sparar jag känslan av lätthet på min speciella ”Årehylla”. Den ska jag plocka fram när jag passerar toppstugan i Åre och kastar mig ut i stenfält och snö 😜🏃!

Må väl! /Anne

IMG_2807

Innan Åreskutan 2016.

IMG_2837

Efter Åreskutan 2016.

Åre Extreme Challenge 2017

18 km paddling kors och tvärs över Åresjön. 15 km löpning från Åre by (450 möh), över åreskutan (1420 möh), ner till Huså. 32 km cykling från Huså tillbaka till Åre by.

Det är vad som väntar oss under lördagen den 1 juli när Team Sportkullan Adventure Race ställer upp i Åre Extreme Challenge för andra året i rad. Precis som förra året så kör vi stafetten vilket innebär att man väljer vem som gör vad. För oss innebär det att Cathrine paddlar, Anne springer och, nytt för i år, Marie cyklar.

20140825-112109-40869523.jpg

Cathrine, Anne och Marie Mörk; Team Sportkullan  Adventure Race

Åre Extreme Challenge är Sveriges första multisporttävling och med start 1997 firade den 20 år 2016. En härlig inspiration arrangörsmässigt för oss bakom Sportkullan Adventure Race som firar fyra år i år 2017.

I Åre Extreme Challenge väljer man att delta i en av följande klasser; solo, duo och stafett. I soloklassen gör du alla sträckor själv, i duoklassen gör du allt i par och i stafetten, som skrivet ovan, så delar man upp sträckorna mellan lagmedlemmarna. Bansträckningen är lika i alla tre klasserna förutom att det i soloklassen tillkommer 7 km paddling varav en stor del sker i forsande vatten.

Vi ser med spänning fram emot en härlig tävlingsdag där vi som lag får chansen att utmana vår egen uppfattning om våra styrkor och svagheter. För Cathrine ligger den största oron i huruvida Åresjöns vatten ska blåsa upp till de ökända iskalla gässen. Anne ”bergsgeten” Mörk har, förutom förra årets tur, sprungit runt Åreskutan många gånger i samband med den förr årliga fjäll-orienteringen så där känner vi oss trygga. Marie förbereder sig genom att cykla många kilometer i uppförsbacke och håller färskt i minnet hur syster Jennie grät över den avslutande downhill-banan förra året. Ska Marie hitta en downhillbana i närheten att träna i eller låta sig överraskas väl i Åre?

Vi håller er uppdaterade om hur det går i förberedelserna inför ÅEC genom bloggen, Instagram och Facebook. Se till att du följer oss överallt. Det här vill du inte missa.

Häpp!
/Marie, Cathrine och Anne