Lycklig, trött och sugen på mer

Jag sitter i soffan och njuter i mysfilten. Utanför fönstret vräker alla gudars regn ner. Vänsterfoten känns lite lätt deformerad, vaderna är stela, överkroppen värker lite lagom skönt och huvudet skriker efter näring och vätska. Jag toppar allt detta med härlig musik från Jill Johnsson och hennes vänner. Nyss var det Ebbot från The soundtrack of our lives, nu får vi lyssna på Sofia Karlssons härliga röst.

Mora Triathlon och sprintdistans stod på schemat idag. 750 meter simning, 21 km cykling och 6 km löpning. Jag anlände till Mora med ett ton fjärilar i magen och hämtade ut nummerlapp och instruktioner. Provcyklade in- och utfart till växlingsområdet och checkade sedan in cykeln.

Simning i triathlon är för mig starkt förknippat med våtdräkt. Jag har ingen våtdräkt och kände att jag inte riktigt orkade lägga energi på att få tag på en lånedräkt. Jag var dessutom lite fundersam på det där med att få av dräkten efter simningen så jag valde helt enkelt att simma i mina cykelbyxor och sport-bh. Av ca 30 startande var vi två (kvinnor) som startade utan våtdräkt.

Incheckning till start. Startnummer ritas in på handryggen

Incheckning till start. Startnummer ritas in på handryggen

Gruvar mig för vattnet

Gruvar mig för vattnet

Nu är det ju som bekant höst. Det har visserligen varit den varmaste och härligast badsommar sedan mannaminne, men jag var föga övertygad om att den värmen skulle finnas kvar i Saxviken i dag. Det var den inte. Det var 16,5 grader. Brrrr! kan man lätt säga och jag tog beslutet att sänka ner kroppen i isvattnet innan det var dags för start.

Där låg jag och domnade sakta bort i kroppen. Jag tog några simtag och tryckte försiktigt tillbaka hjärtat ner i bröstkorgen igen när det desperat försökte fly bort från kylan som grep tag om allt liv. Ja, det var minst sagt kallt men kroppen vande sig och hjärtat gick tillbaka till normal puls igen.

Startskottet gick och jag paddlade iväg. Kylan märkte jag inte alls av. Desto mer fick man väja för fötter och vågskvalp. En 750 meter lång runda skulle avverkas och täten som crawlade drog iväg snabbt. Jag simmade bröstsim så snabbt jag förmådde och lyckades nog hålla 4 – 5 personer bakom mig när jag satte ner fötterna på botten, rev av mig badmössan och spurtade mot växlingsområdet.

Start från bryggan.

Start från bryggan.

IMG_0173

Simning i öppet, kallt vatten

På väg upp ur vattnet

På väg upp ur vattnet

Redan fullt fokus på nästa disciplin - snabbt av med mössan

Redan fullt fokus på nästa disciplin – snabbt av med mössan

Växlingen mellan simning och cykling gick helt ok. Enda lilla intermezzot var när t-shirten fastnade ihoprullad på ryggen. Jag ignorerad det, fick på mig sockor och skor innan jag tog ett andetag och lyckades dra på mig tröjan helt och hållet. På med det lilla resårbandet där nummerlappen var fäst, hjälm, glasögon och iväg.

Starten av 21 km cykling

Starten av 21 km cykling

Man springer ut ur växlingsområdet till ett ställe där man får sätta sig på cykeln. Efter lite trixande beroende på en jädra fart på pulsen lyckades jag få fast fötterna och pumpa iväg. Cyklingen bestod av två varv på en vändbana på 10,5 km. Jag körde full fräs och passerade snart de första konkurrenterna. Kroppen och benen kändes fantastiskt bra och jag körde på. Med i tankarna fanns hela tiden vetskapen om att det ska vara svårt att springa efter att ha cyklat och då speciellt om man cyklat tufft.

Slutcyklat - dags att få på löparskorna

Slutcyklat – dags att få på löparskorna

Fick till ett suveränt avhopp från cyklingen, spurtade fram till skorna, fumlade med knytningen (Kom ihåg – köp snabbsnöringsskor till nästa gång!) och tog mig an den första trekilometersrundan av de två som skulle avverkas.

Åååå hej!

Åååå hej!

Åååååååå hej! Jodå, där kom den tuffa cyklingen ikapp. Jag sprang inte in i någon vägg och det var ingen som slog mig i huvudet med någon klubba men, Jesus;

Vem har bytt bort mina ben och satt dit ett par trästyltor?

Den första kilometern hade jag ingen koll alls på vad mina ben gjorde eller hur jag skulle styra dem. Jag var pigg i flåset och huvudet men det var inget att göra åt, inte med träklubbor från höften och ner.

När jag hoppade av cyklingen fick jag höra rop om att jag hade krigat mig upp till fjärdeplats i damklassen och att trean låg alldeles framför. På löpningen var det alltså jakt från steg ett som gällde. Jag såg trean alldeles framför mig hela tiden och vi höll ungefär samma tempo och svischade snart förbi tvåan. Upp på trejdeplats alltså och där tog det stopp. Jag fick fruktansvärd håll och såg kvinnan, som nu låg på andraplats, försvinna mellan träden.

Första 3kms-varvet snart avklarat

Första 3kms-varvet snart avklarat

På väg ut på andra varvet på löpningen låg jag fortfarande trea men mötte en härlig kvinna i full fart och tanken slog mig att hon nog kunde komma i kapp. Jag krigade, andades och kämpade. Fullt fokus framåt tills det var en kilometer kvar och jag slängde en blick bakåt. Ingen där.

Puh! Om jag håller den här farten så ska jag nog klara mig

Jag sprang och sprang och 50 meter från mål står mina supportrar och hejar. Stefan ropar

Hon kommer snabbt bakifrån!

 

Spurtar vilt

Spurtar vilt

Vettskrämd la jag på det sista krutet och lyckades snubbla mig över mål. I vinddraget strax efter uppfattade jag att kvinna nummer fyra svepte i mål. Jag klarade mig med en hårsmån. Jag höll min tredje plats och kunde stolt krascha rakt ner på betongbryggan. Lycklig, trött och redan sugen på mer.

Utpumpad

Utpumpad

Lycklig, trött och sugen på mer

Lycklig, trött och sugen på mer

Jag har precis fått se resultatlistan och kan konstatera att den tuffa cyklingen (3:e bästa tid) nog gjorde att de 14 sekunderna jag hade upp till den slutgiltiga tvåan inför löpningen förvandlades till 1 minut och 5 sekunder i mål. Men jag är toknöjd. Jag är galet glad. Jag är totalt slut och ska snart däcka ner i sängen. I morgon ska jag kolla var nästa triathlon är – för det här var en premiär som gav mersmak.

En stolt Sportkulla på prispallen.

En stolt Sportkulla på prispallen. Etta; Jonna Petterson, tvåa; Ronja Dareflod.

Tack för alla hejarrop! Mot nästa mål!

Over and out! / Marie

Annonser

4 tankar om “Lycklig, trött och sugen på mer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s