Skidresa till Italien 2018

Onsdagen den 31 januari 2018 till tisdagen den 6 februari 2018.
I Italien. Med skidor på fötterna, berg i blicken och solen i ansiktet.
Skrattandes, flåsandes, drömmandes och framför allt, andandes den härliga alpluften.

Följ med oss på skidresa till Italien. Till Dobbiaco, även kallat Toblach på tyska. Vi kan området. Vi har bott där och vi har åkt längdskidor i de flesta av de 200 km skidspår som finns där. Vi kan språket och vi vill visa dig våra pärlor, de där som ingen annan hittar.

Du följer oss för att du vill åka längdskidor, njuta av god mat och uppleva bergen. Du följer oss för att du vill åka långloppet Dobbiaco – Cortina på klassiska skidor eller på skejtskidor. Eller varför inte köra båda loppen, ett på lördag och ett på söndag?
Du följer oss för att du vill åka i andra spår än just mellan Dobbiaco – Cortina, de spåren som vi hjälper dig att hitta.
Du följer oss för att du vill lära dig bättre teknik samtidigt som du njuter av vackra vyer.
Du följer oss för att du är hemligt förälskad i Italien och det fantastiska språket.
Du följer oss för att du är värd det.

Maila info@sportkullan.se för utförligare information.

Så här hade vi det i januari/februari 2018:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annonser

Så här går Sportkullan AR 2017

I morgon kl 07:30 går starten i Björnarvet, strax norr om Oxberg, för de 33 lagen som ställer sig på startlinjen. Vi har 4 lag anmälda i Sportkullan Long och 29 lag anmälda i Sportkullan Sprint. Det skiljer nästan dubbla distansen mellan de båda banorna men insatsen, svetten och kämparglöden är den samma.

Lagen, som består av tre kvinnor, ska ta sig an antingen Sportkullan Sprint, ca 50 km, eller Sportkullan Long, ca 100km, genom att springa, paddla luftmadrass och cykla, tillsammans hela vägen mot målet. Nu i eftermiddag har de fått se kartorna för första gången och kommer själva att navigera sig fram mellan de kontroller som måste tas i nummerföljd.

Varje lag har ett serviceteam som fraktar utrustningen mellan de ställen där de växlar discipliner, s.k. TA:s. Endast på dessa platser får de ta emot hjälp utifrån.

För den nyfikna kommer här en beskrivning om var du kan tänkas stanna till och heja på de tävlande. Kartorna ligger publicerade här.

Starten går som sagt i Björnarvet och första kontrollen ligger vid vackra Axikvarn. Banorna följs sedan åt upp mot Vasslan där lagen tar sig under vägen och svänger av mot Sjurby. Några kontroller senare kommer de fram till Blybergsdammen. Gissningsvis ser vi de första lagen där runt 08:30, om inte ännu lite tidigare.

Vid Blybergsdammen kommer samtliga att hoppa på luftmadrasserna för att paddla ner till Oxbergsterminalen. Där växlar de till cykel och tar sig ut genom Oxberg, väster om Evertsbergsvägen för att nå kontroller upp mot Bosseldal, Stordystamnet, Honungsberg och slutligen bergsprisportalen vid vasaloppskontrollen i Evertsberg.

Vid vasaloppskontrollen i Evertsberg är det publikkontroll med försäljning av fika, smörgåsar, korv och kaffe. Speaker Linda Axelsson hälsar dig välkommen och berättar kuriosa kring tävlingen. Vi gissar att de första lagen anländer hit runt 11:00.

Sportkullan Long kommer här att ha en växlingsstation (s.k. TA) för att ge sig ut på en orienteringsteknisk bana och sedan återvända. Sportkullan Sprint stämplar kontrollen under portalen och drar sedan vidare mot Sovaldberg och flygfältet i Älvdalen.

Sportkullan Long tar sig via Dysbergsskogarna upp till skeret ovanför Sovaldberg och sedan vidare ner nästan till Sjurby igen. Därefter väntar fantastiskt vackra Väsagnupen innan de också styr färden mot flygfältet i Älvdalen.

Den sista växlingsstationen för båda banorna är vid Älvdalsparken där de lämnar cyklarna, byter om till springskor och sprintar den sista biten in till mål vid vackra Tingshuset i centrala Älvdalen. Vi tror att speaker Jonas Andersson hälsar de första lagen i mål vid lunchtid.

Så, kom ut och upplev tävlingen som publik. Håll koll på Sportkullan Adventure Race på Facebook och Instagram där vi lägger ut rapporter så snart vi har något att meddela.

SAR 2016 16-1liten

Starten 2016, på Trängsletdammen.

 

Tack till våra samarbetspartners Hotell Älvdalen, STF Grövelsjöns Fjällstation, Synums tryckeri och Daladatorer.

 

 

Startplats Sportkullan Adventure Race 2017

sportkullanavrmzize-15-001

I dag är det dagen efter Åre Extreme Challenge för oss som Team Sportkullan Adventure Race. Om två veckor kommer det kanske för dig som läser att vara dagen efter Sportkullan Adventure Race. Vi hoppas att du och ditt lag kommer att få en fin dag, lördagen den 15 juli.

Vi vet att du är taggad och vi vet att det pågår diskussioner om hur banan kan tänkas gå. Från de lokala älvdalslagen hör vi;

I år kommer jag att ha rätt. Nu vet jag hur banan går. Det måste vara så.

Så, nu får vi se om pusselbitarna faller på plats. Koordinaterna för årets startplats är:

61.11299, 14.10846

 

Vi syns om mindre än två veckor. /Marie, Cathrine & Anne

Åresjön – respekt inte rädsla

Om 2 veckor sitter jag på startlinjen, i kajaken, på en lugn Åresjö, i morgonsolen.

Det är min mentala bild som spelas upp i huvudet. Jag, Cathrine, har fått uppdraget att återigen få ta paddelsträckan på Åre Extreme Challenge. 18 km runt Åresjön.

Jag har gjort det en gång förr, det gör mig lugn. Vågorna som skrämde upp mig inför förra årets tävling skrämmer mig inte lika mycket i år. Jag har respekt för vad vädrets makter kan ta sig till men jag är inte rädd, det är skillnad.

Paddelsträckan när man kör stafetten är en rundbana på Åresjön, kör man solo får man även med forspaddlingen. Åresjön räcker gott och väl som utmaning för mig. En fin rundtur där man startar på Åre Strand, soloklasserna startar vid Tännforsen.

Det här med att ha klarat det en gång kan också vara en nackdel. Min kanske alldeles för lugna inställning; att jag en gång har fixat sträckan, gör att kajakpassen i år har blivit alldeles för få. Tre stycken hittills. Jag hoppas att det blir ett par pass till innan den där lördagsmorgonen den 1 juli.

Jag har dock en fin träningsvinter bakom mig med mer skidåkning i kroppen än vintern innan. Pilatesträningen under det gångna året har gett mig en stark kropp, inifrån, från grunden. Mycket starkare än inför förra årets stafett då jag fortfarande var i uppbyggnadsfasen efter en graviditet. Då hade inte alla muskler riktigt återfått den där high-way som behövs för att snabbt kopplas på vid träning och tävling.

Du som följer oss via sociala medier kanske minns vårt supportteam från ÅEC 2016, där vår käre far cyklade upp till Åre istället för att hänga med oss i bilen. I år sitter han bredvid mig på startlinjen på Åresjön och kör första sträckan för sitt lag i stafetten. I år fyller han 70 år. När jag fyller 70 år vill jag också köra första sträckan och sitta i kajaken på en lugn Åresjö i morgonsolen.

//Cathrine

13585186_1351359018213652_2677509862386247889_o

Cathrine testar kajaken inför ÅEC 2016

13603669_1352751638074390_2166786813617410645_o

Håkan och Cathrine efter paddelsträckan på ÅEC 2016.

Åreskutan vs Wäsabacken – mot ÅEC2017

Jag ska springa uppför Åreskutan. Tanken är kittlande, det pirrar till lite i den pensionerade tävlingsnerven som aldrig riktigt vill ge sig. Egentligen hör jag till kategorin som går i raskt tempo upp till toppen, inte springer. Springa känns inte riktigt genomförbart om jag tänker tillbaka på förra årets erfarenhet. Det var brant bitvis.

Hur går då träningen? Jo tack, jag har sprungit mer än förra året och känslan är bra. Det finns ingen Åreskuta i Älvdalen, men Wäsabacken får duga. Jag skulle behöva ta den gamla slalombacken 4-5 ggr för att komma upp i samma höjd, men det mentala är viktigt så jag är nöjd med att ha nått toppen istället för att vara lessen över att det inte var 5 ggr upp. Det har jag lärt mig av ett liv i rörelse.

Den här helgen har jag tillbringat i en fäbodstuga. Det borde alla få chansen att göra ibland. För att prestera på topp måste hela du vara i balans. Det går en gammal fäbodstig ned till dalgången och byn, ca en mil lång. När jag springer den sneglar jag mot väster och blickar upp mot ännu en slalombacke. Något högre än hemma, men inte Åreskutan direkt. Jag borde kanske springa upp dit istället tänker jag en kort stund. Men så kommer jag ihåg att jag måste orka springa ned från skutan också, och då är jag troligtvis trött. Det är nog bäst att träna på den del som jag kommer att vara tröttast på, nämligen sista biten ned. Jag fortsätter därför att springa milen utför efter den lilla fäbodstigen och ned mot dalgången. Det känns bra, jag rullar snabbt och parerar stenar, rötter och kvistar. När jag kommer ner sparar jag känslan av lätthet på min speciella ”Årehylla”. Den ska jag plocka fram när jag passerar toppstugan i Åre och kastar mig ut i stenfält och snö 😜🏃!

Må väl! /Anne

IMG_2807

Innan Åreskutan 2016.

IMG_2837

Efter Åreskutan 2016.

Mot Åre – via Tivåsvägen

Kommer du ihåg vad jag skrev senast? Vad som väntar oss på Sportkullan lördagen den 1 juli när vi kör Åre Extreme Challenge i stafettformat? Om inte – läs här.

Jag, Marie, har fått uppdraget att köra cykelsträckan. Den är 32 km lång från Huså på ena sidan Åreskutan tillbaka till målet på Åre torg i centrala Åre, på andra sidan skutan. Sträckan i sig skrämmer mig inte. Men det ryktas om många, långa myrar, rejäla uppförsbackar som aldrig riktigt tar slut och sen den där sista, läskiga downhill-banan inne i Åre.

 

Min taktik inför Åre Extreme Challenge är att cykla mycket. Japp, den var oväntad, eller hur? Nåväl, eftersom downhill-banan är det som inger mest respekt så tänker jag att jag borde söka upp en sådan bana och i alla fall köra några åk. Men, jag märker hur jag väldigt gärna i stället drar mig mot de saker i cyklingen som jag fullkomligt älskar och där jag känner mig stark. Som att cykla stig. Och att mata på uppför i relativt snabbt tempo.

Kanske är det en bättre taktik; att bli ännu bättre på det jag redan känner mig bekväm i och sedan hoppas att den läskiga biten inte tar så lång tid eller är fullt så läskigt som jag tror. Kanske är det en tokig taktik.

I söndags körde jag i alla fall ett av de där älsklingspassen. Mata på uppför, ganska snabbt och ganska länge. Bakgrunden till valet av sträcka är enkel. Min man har hamnat i en grupp av tokiga träningsnördar. Sedan förra året har det pratats om att köra en ”vertikal” dvs en tävling där det bara går uppför. Sagt och gjort, för en vecka sedan sprang de från Nässjöns strand här i Älvdalen, upp till toppen av Tivåsvägen. Jag vill inte vara sämre och jag tänkte att det borde vara bra träning inför alla de där uppförsbackarna i Åre.

IMG_7186

Det var superhärligt och tokjobbigt. Jag är väldigt nöjd över att jag lyckades balansera på gränsen till mjölksyran. Jag stumnade aldrig till och återhämtade mig bra på de lättare partierna. För dig som gillar att nörda in på siffror så kommer kall fakta här:

Tid: 31 min 38 sek
Distans: 6,5 km
Tagna höjdmetrar: 279

Skärmavbild 2017-05-23 kl. 15.54.43

Från Nässjöns strand till Tivåsvägens topp.

 

Må väl! Rapport från paddlaren Cathrine och löparen Anne kommer snart.

/Marie

Åre Extreme Challenge 2017

18 km paddling kors och tvärs över Åresjön. 15 km löpning från Åre by (450 möh), över åreskutan (1420 möh), ner till Huså. 32 km cykling från Huså tillbaka till Åre by.

Det är vad som väntar oss under lördagen den 1 juli när Team Sportkullan Adventure Race ställer upp i Åre Extreme Challenge för andra året i rad. Precis som förra året så kör vi stafetten vilket innebär att man väljer vem som gör vad. För oss innebär det att Cathrine paddlar, Anne springer och, nytt för i år, Marie cyklar.

20140825-112109-40869523.jpg

Cathrine, Anne och Marie Mörk; Team Sportkullan  Adventure Race

Åre Extreme Challenge är Sveriges första multisporttävling och med start 1997 firade den 20 år 2016. En härlig inspiration arrangörsmässigt för oss bakom Sportkullan Adventure Race som firar fyra år i år 2017.

I Åre Extreme Challenge väljer man att delta i en av följande klasser; solo, duo och stafett. I soloklassen gör du alla sträckor själv, i duoklassen gör du allt i par och i stafetten, som skrivet ovan, så delar man upp sträckorna mellan lagmedlemmarna. Bansträckningen är lika i alla tre klasserna förutom att det i soloklassen tillkommer 7 km paddling varav en stor del sker i forsande vatten.

Vi ser med spänning fram emot en härlig tävlingsdag där vi som lag får chansen att utmana vår egen uppfattning om våra styrkor och svagheter. För Cathrine ligger den största oron i huruvida Åresjöns vatten ska blåsa upp till de ökända iskalla gässen. Anne ”bergsgeten” Mörk har, förutom förra årets tur, sprungit runt Åreskutan många gånger i samband med den förr årliga fjäll-orienteringen så där känner vi oss trygga. Marie förbereder sig genom att cykla många kilometer i uppförsbacke och håller färskt i minnet hur syster Jennie grät över den avslutande downhill-banan förra året. Ska Marie hitta en downhillbana i närheten att träna i eller låta sig överraskas väl i Åre?

Vi håller er uppdaterade om hur det går i förberedelserna inför ÅEC genom bloggen, Instagram och Facebook. Se till att du följer oss överallt. Det här vill du inte missa.

Häpp!
/Marie, Cathrine och Anne

Längdskidåkning i Dolomiterna Italien

Så är vi äntligen här. I underbara, vackra Dobbiaco, på tyska kallat Toblach. Vi kom ner i måndags kväll och har i dag onsdag välkomnat våra gäster. Bor gör vi på Hotell Gratschwirt i den västra utkanten av byn. En promenad på 300 meter tar oss till skidspåret som går från väst till öst genom delar av dalen Val Pusteria.

img_5734

Skidstadion i Dobbiaco

I går hade vi en fixardag där vi löste ut skidpass, busskort och roddade i lite praktiska saker kring våra gästers vistelse. I dag när våra gäster anlände som tog vi dem direkt till Pizzeria Hans för att de skulle få avnjuta en pizza – på riktigt. Från den sprakande stenugnen hämtade pizzabagarna ut knaperstekta pizzor och till vår glutenfria gästs glädje gick allt att få i just glutenfri variant.

Efter lunch tog vi bussen till Braies där lördagens klassiska lopp Dobbiaco-Cortina startar. En lätt början på skidveckan med ca 7 kilometers skidåkning åter ner till hotellet väntade innan de tre olika bastuvarianterna på hotellet skulle provas. Välbehövligt efter en resedag.

I kväll är vi gäster på en restaurant i den andra utkanten av byn då hotellet har sin obligatoriska ”giorno di riposo” (lediga dag) just ikväll. Skjuts dit och hem och maten där står hotellet för. Servicen är topnotch här på hotell Gratschwirt.

I morgon ska vi guida våra gäster runt skidstadion i Dobbiaco och vidare upp mot Lago di Dobbiaco för lunch. Därefter glider vi i valfritt tempo mot Cortina.

Må gott och håll koll på oss, vi ska sprida så mycket bilder vi mäktar med.

/Marie, Cathrine och Anne

img_5721img_5729img_5733

img_5755img_5764

Team Budum först – Sportkullan AR 2017

sportkullanar-16-36-kopia

Team Budum; Lena Eriksson, Veronica Westling och Linnea Skoglund. SAR2016

 

Anmälan till Sportkullan Adventure Race 2017 har öppnat och lagen rullar in. Första lag att komma in med anmälan var Team Budum från Älvdalen som ställer upp för tredje året i rad i Sportkullan Sprint. Vi ringde upp Veronica Westerling för att ställa några frågor:

 

Hej Veronica. Ni kör nu Sportkullan Adventure Race för tredje året i rad. Vad är det bästa med tävlingen? 

Det bästa med Sportkullan Adventure Race är faktiskt helheten. Vi träffas innan för planering, träning och stigfinnar-turer. Det blir många skratt i skogarna runt Älvdalen. Ibland blir det nån cykelvurpa och kanske en vadning i bäck efter en  felnavigering. Under tävlingen är det en bra stämning i hela startfältet, och man hjälps åt ibland fast man är i olika lag. När sen tävlingen är över uppstår ett slags vakuum.

Ni var första lag att anmäla er till årets upplaga. Varför väljer ni att köra ett år till? 

Det bestämde vi redan förra året, har aldrig funnits någon tvekan. Ett roligt mål att träna mot!

Hur ser förberedelserna ut inför Sportkullan 2017? 

Än så länge så tränar vi på egen hand, länge fram börjar vi träna tillsammans för att peppa varandra och göra längre träningsrundor. Vi har även detta år tänkt köra något ytterligare cykel/löplopp, för att ha ett delmål.

Vad skulle ni ge för tips till dem som funderar på att vara med men som ännu inte har bestämt sig? 

Släpp kraven och gör det till en rolig grej tillsammans med vänner. Man behöver inte vara i topptrim för att klara detta! Har ni minsta äventyrslust och en liten gnutta träningsvilja så anmäl er!

 

Vi sökte i fotoalbumet och hittade lite bilder från Team Budums Sportkullan AR 2016

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

 

Magiskt ljus och trötta muskler

I helgen har vi Sportkullans första skejtläger. Tanken har funnits där i några år och just nu föll bitarna på plats och tiden var inne.

Vi hade inte kunnat önska bättre förhållanden, -7 grader och den vackraste manchester på Älvdalens skidstadion tack vare Älvdalens IF SKs fina arbete med konstsnö, banor och spår. Massvis av snö och ett magiskt decemberljus som inramning. Mat och boende på smått legendariska STF Vandrarhem Tre björnar där man direkt man kliver innanför dörrarna sänker tempot 1000 varv och finner lust till att bara vara. Tini och Lennart som välkomnar och bjuder på kulinariska måltider, gott fika, smittande skratt och vacker älvdalska (och Djura-mål).

Vi har både plöjt igenom skejtens växlar och tagit oss tid till att stanna vid detaljer. Växel 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7,….ja hur många var de nu igen? Alla deltagare har blivit filmade och vi har skärskådat filmerna och varandras positioner och rörelser. Tack till alla deltagare som så frikostigt delar med sig av sin förbättringspotential till varandra. Hur var det vi sa?

Ihop med låren!

Vinkla foten!

Upp på skidan!

In med magen!

Gliiiiiiid!

I morgon kör vi vidare, med något ömmare muskler, men med ett leende på läpparna.

Lite bilder från dagen:

Detta bildspel kräver JavaScript.